Skit kass. Men jag skriver i en vanlig hederlig bok istället för att minnas hela denna tiden och allt som händer, mina känslor och hur jag upplever saker. Känns mer givande än att printa ner här liksom. Hade förresten kalas i söndags, hos svärmor. ÄNTLIGEN FICK JAG TACO.. Som jag har längtat, tjatat ett halvår efter tacos. Också hade min lilla svägerska gjort en jättefin prinsesstårta. Och så JÄVLA god. Har redan bestämt att hon ska få göra doptårtan också. Det smälte i munnen. Har en bit kvar nere på neo om ingen har snott den, men det tvivlar jag på :P SÅ JÄVLA GOD.. Fick fina inneskor och presentkort på väla av familjen, också fick jag en Orkidé och lasseåberg choklad av andreas och Isadora.  Också fick jag en humörring och ett kors av papa och helén, också fick jag badgrejer till Viking. Egentligen har jag svårt att förstå varför folk ger mig massa bebissaker nu, han bor i en kuvös och jag har noll användning för sakerna. Kan ju inte använda det förrän tidigast i februari liksom. Men det är ju snällt. Och kan ju vara bra att ha hemma och göra iordning tills han kommer hem.. Mitt lilla hjärta.. Han är så fin.

 

Tre veckor har gått sedan jag blev inlagd i hbg och allt hände som inte skulle hända, inte nu iaf. Har väl landat relativt bra efter allt. Finns lite röra och oros moment kvar, men vad ska man göra. Vi har bytat rum igen, det är verkligen skitdrygt. Ny personal igen. Det är inte det lättaste för mig. Men jag måste ju för Viking. Kan inte skita i allt, hur mycket jag än skulle vilja skita i alt och åka hem. Men det går ju inte. Önska att vi kunde flytta tillbaka till det rummet där vi var först. Där var det bäst.Där var dom duktigast och mest observanta. Nu käns det som om han bara förvaras där han är. Ingen som håller koll direkt. Igår när jag kom med Kalle hade han kräk på hela örngottet i ansiktet och på handen. Han fick inte ordentligt med luft, för den här extrahuden han har under syrgasmasken hade rullat sig och satt i hela hans näsborre. Nej, jag vill inte skriva mer nu, blir bara så irriterad.

Märks att man kommit ifrån vardagslivet. För nu är jag totally förvirrad, Förra inlägget trodde jag att jag skrev igår och tänkte hur förvirrad är jag för det är ju onsdag idag och inte igår, men jag skrev ju inlägget i middags.. Åhhhh.. Vi blev flyttade till ett annat rum IGEN. Så blev inte idag med att plocka ut honom. För allting blev så jävla rörigt. Hängde inte med alls. Jag tåler inte när det blir stressigt och förvirrat och när man inte vet. Skit jobbigt. Idag kände jag av ångesten för första gången på länge. Kändes skit jobbigt. Fick ont i bröstet och blev riktigt yr. USCH. Hatar det.

Jag undrar varför dom bara har mannagröt en gång i veckan på detta stället. För mig som ÄLSKAR mannagröt är det helt värdelöst.. Jävla skit. 

 

Jag lever iaf. Gör så gott jag kan, har tappat stinget lite sen vi fick byta sal och personal. Tappade gnistan litegrann. Har fått en ny granne inne på salen också, känns jobbigt att inte va själv, men samtidigt bhöver jag inte bry mig om dom. Kan liksom stänga dom ute. Dagarna flyter på, försöker göra samma saker vid samma tidpunkter varje dag annars fallerar allt. Märkte bara när jag var hemma lördag till söndag allting bara kraschade, glömde allt, tappade rutinerna helt. Men sen var det skönt att vara hemma också och pyssla litegrann med saker som behövde fixas när man inte har varit hemma på två veckor liksom. Men det var en oerhörd lättnad när vi kom till Lund igen. 

 

Jag försöker göra så gott jag kan och vill va stark och orka med för Vikings skull. Men när jag är själv kan jag börja tänka och hjärnan snurrar runt på allt också blir jag ledsen. Det är skitjobbigt, jag trodde jag hade lätt för att gråta innan, men det är typ 10 ggr värre nu. Man bölar ju för allt. ALLT. Aja, skit i det liksom. 

 

Skulle ha vilat nu en timme men som vanligt hittar man liksom ingen ro till att göra det. Så istället tänkte jag gå och duscha och äta min BLT sandwich och sen packa ner min bok och gå till neo och plocka ut min lille bebis, skulle försöka hinna plocka ut honom två ggr, eller försöka sitta lääääänge med honom. Mer än de tre timmarna som jag brukar göra. Så ska ge fan i å dricka så mycket så man inte blir kissig liksom. Får se, det hade ju varit lugnare om man hade väntat, men jag orkar inte vänta till eftermiddag/kväll.