Eftersom Viking vill ta bröstet nu med amningsnapp så ska vi göra en såkallad känguruamning. Vilket betyder att under tre timmar får han äta så mycket han vill ifrån bröstet och när tre timmar har gått tillmatar man ett fullt mål á 50ml via sonden. Han är duktig på att suga och suger intensivt. Igår låg han i en timme. Jag somnade till och med. Var så trött (antagligen). Så man börjar med detta en gång om dagen och sedan ökar man det till kanske två gånger om dagen, För att så småningom kunna slippa mata via sonden. Den dagen dom drar sonden kommer jag vara så jävla lycklig. Visst innerst inne tycker jag att det är kul med sondmatning om man kan utrycka det så? Men det är såå drygt på natten, Personalen väcker en, man ska vakna till liv, värma maten, kolla sonden, börja mata, matningen tar ca 20-30min, mediciner lite där emellan, plus att man ska pumpa efteråt. Tänk om man bara kunde vakna på natten lägga han till bröstet och sen somna om, så kan han äta bäst han vill liksom. Men den försvinner ju så småningom.

 

Han höll på att dra sonden igår, så jag och Magdalena pillade bort den och jag fick prova att sätta en ny. Väldigt intressant får jag lov att säga. Jag ha hela tiden undrat hur dom får sonden ner i magsäcken utan att se något, för man kan ju inte bara gissa och sikta med handen ner i magen liksom??? Men det var bra att föra upp den i nästan, böja den för man skulle över en krok och när man kommit förbi den var det bara till att hala ner den till rätt antal centimeter. 18 centimeter ner i mitt barns kropp tryckte jag en slang. Mindre road var han som hostade och fräste. Men det gick ju superbra. Vi hjälptes åt att tejpa den och kolla den. Han hade jättemycket mat i magen eftersom han hade ammat målet innan. Och det tyckte vi var jättebra. För då visar det ju att det kom mjölk och att han kan suga och svälja. Enorm lättnad för mig när han kunde det. För han fick inte grepp om vårtan innan. Men nu jäääklar :)

Igår började vi gå igenom checklista för hemsjukvård. Ganska många saker att tänka på och hålla reda på, mycket att lära sig. om barnet, även om vi har lärt oss typ skitmycket nu, så fanns det ännu mer att lära sig tydligen. Men det gör inget. I helgen eller nästa vecka ska vi gå igenom en syrgas checklista eftersom vi kommer att få gå hem med syrgasen, då hans lungor inte är riktigt bra. Han har börjat inhalera en kortison medicin som ska hjälpa lungorna att läka och desto mer han växer och desto större han blir desto bättre blir lungorna. Och det är ju skönt så att han förhoppningsvis inte behöver syrgas hela livet. Dock kan man nog förbereda sig på att han kommer till att få astma, men vad gör det? Han lever ju. Och han är ju superduktig. Igår vägde han 2292gr. 67gr på två dagar. Mitt nästa delmål är 2500gr. Och det ska vi försöka nå innan vi går hem. Känner jag iaf. :) 

 

Imorgon går flyttlasset ifrån Klippan till Övarp. Det ska bli sååå fruktansvärt skönt att slippa den byn. Visst jag har bott där hela mitt liv. Men nu vill jag prova något nytt. Och Övarp är perfekt för oss. Lagom utanför byn, perfekt för Viking i framtiden. En bra trädgård som är inhägnad, ingen väg utanför huset, merän en grusväg. Men där är ju väldigt lite trafik. Bara de boe