Igår jobbade jag 8-17 skyndade hem för att åka iväg och hjälpa svärmor med en frys. Svåger hyrde ett släp och jag och Kalle körda till ljungbyhed till Ingrid och Gunilla för att hämta frysen. DÄR kom det värsta. Vi skulle få upp den ifrån källaren. Well. Kalle är hjärtsjuk, Ingrid är sjuk och Gunilla är gravid. See what´s Left. ME. Men ändå så står kalle och drar och sliter i den här jävla frysen. ALLT VAD HAN ORKAR.. halvvägs upp i trappan får vi kasa ner den igen för han orkar inte och håller på att tappa byxorna. Gunilla erbjuder sig att hjälpa till men Kalle mena på att hon inte heller kunde ta i för mycket. Men hon klämde sig in mellan frys och trappa och tar tag i frysen och försöker få upp den. Men det slutar med att vi får kasa ner den igen. Vi vänder på den för att få den tunga delen uppåt och jag ställde mig längst fram. Får tag i frysen och får upp den i halva trappan. I andra änden ser jag kalles huvud sticka upp och jag ser hur röd han är i huvudet. En enda tanke cirkulerar i mitt huvud. "LÅT HAN INTE TAPPA DEN" Gunilla står nere med kalle och puttar på och hjälper till att lyfta när jag lyfter. Tillslut ser jag att där bara är några få trappsteg kvar. ÄNTLIGEN FÅR VI UPP FRYSEN. När vi väl är uppe kan vi pusta ut.  Vi får ut det i släpet och även en liten kyl och en låda med saker. Perfect. Bytte några ord med Gunilla sen begav vi oss mot Färingtofta. Jag tänkte bara på hur egoistiska människor är ibland.  Där var jag, en sjuk som får bära max 1 kilo och en gravid. Väl ute hos svärmor fick vi in frysen i huset och kylen i garaget. Sen fick vi stressa hemåt för att hinna lämna släpet och bilen. Bytade bil till min och körde ut till henne igen för vi skulle hjälpa henne att bära in köttet till frysen.  Vi fick middag och då var klockan typ 9. Hungrig som en varg. Och retade mig på egoismen som existerar otroligt mycket bland oss svenskar. Egoism och Avundsjuka det är de vi lever på. Var väldigt nöjd med maten som bestod av raggmunk och bacon. SÅ JÄVLA GOTT. Sen satt vi och pratade till halv tolv och konstaterade att vi orkade inte bära något kött någon av oss. Kalle bad svärmor ringa idag om hon behövde hjälp så kö.  vi dit och hjälper henne. Men hon vill klara allt själv. Men jag sa åt henne att hon kunde ju inte bära allt själv. Men jodå det kunde hon sa hon. Envis är hon. Iaf så får vi ringa henne sen och kolla läget och köra ut om hon behöver.